En hel termin av skrivande. Helt sjukt vad tiden flugit iväg. Men nu kan vi nästan säga att vi är i mål. Åtminstone med ett första utkast. Känns helt underbart skönt. De sista veckorna har både Hanna & jag velat slita vårt hår mer än en gång. Men det har gått och nu ser vi alltså ljuset i tunneln. Jag är så stolt över oss. Nu håller vi bara tummarna för att inte ljuset släcks på opponeringen. Men ikväll tänker vi inte på det utan firar istället med en middag och ett glas på byn.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar